eljes hade sjelf lärt, och äfwen underwist andra utio Innar han sista gången annammade den Helga Nattwarden utgöt han sitt
hjerta för Gud i en bön, deruti han kastade
sig ned inför Gud, såsom en syndare, hwil-
ken, ingen egen förtjenst hade at sig åbe-
ropa inför honom; utan wäntade alt-
af Hans ewiga barmhertighet; I en bön-
i hwilken han ödmjukeligen anbefallte
Gudd hans kyrkas angelägenheter, och
bad honom, at han wille låta det, hwar-
uti han kunde hafwa försedt sig, tena-
många till werning och förbättringo.
O huru öfwerflödade hans mun, af det,
hwaraf hans hjerta war fullt! Den
bekännelse, som han giorde, innan han
undfick den Helga Nattwarden, utpressade
de ymniga tårar af alla dem, som
woro tillstädes. Han anklagade sig med-
mycken wemodighet inför Guds Domstol-
Hans enda tilflygt war Jesu blod, hwilke