Anna Cath. Justÿ
page 09

<p><s>her kan ha tilfälle at ha</s> edert sälskap så kommen ny till Kaejsa Jüsti at ha det wi ha det med Syskonen Werwings öfwerlackt. Jag blef <s>så</s> förskrächt och kunde intet seja något den för om nämde gick sin gång och kom intet mer ibland oss. iag såg upå mig sielf och tenckte : så&lt;\/hi&gt; kan det och gå med dig; <s>iag </s>och bad Frälsaren så godt iag kunde han skulle förbereda sig öfwer mig<s> och öfwer mig</s> och så geck iag Fröknarna Strömfelt och till S: Werwing och de tröstade mig. i min förlägenhet wi kommo tilsammans efter wanligheten om söndagarna och den gode Frälsaren<s> war med oss och</s> han war man för oss alla. <s>och </s>När iag kiände mig. arm och dålig så war di andra mig till upmuntran. Sedan kom Broder Gradin hit från - församlingen då blef flera lägen heter hållna och iag feck och den Nåden at wara med deribland; det war mit hierta rett wederqwieckande Jag kunde då mer och mer tiltro mig Frälsaren sådan iag war och hade en öppen tilgång til honom med all min brist och oförnlägenhet<s> så</s> ändtligen blef den k:<s> Br</s> Gradin landt förwist</p>