Johan Gustaf Lagerbjelke
page 30

med afbruten suckan öfwerlämnade <br \/>honom i Ditt kärleks sköte! äfwen<br \/>då han i det Heliga Dopet med Ditt<br \/>Blod blef bestänkt. Du Nådefulle Jesu!<br \/>År 1776. Närings bekymret begynte<br \/>nu först för alfware; och förtretlighe-<br \/>ter i tjensten ökades. - Lappri alt-<br \/>sammans om jag mera barnsligen i<br \/>alla omständigheter gådt till min tro-<br \/>faste Wänn. Af Naturen fallen för<br \/>hypocondrie worde då och ofta ännu<br \/>det minsta mig. Sedan åter grämer<br \/>det mig at sådant lappri kunnat oroa<br \/>mig; och at min förtröstan warit så<br \/>dunkel mitt uppförande icke nog barn-<br \/>sligt och förtroligt med Herren.<br \/>År 1777 begyntes med en hwälfning som<br \/>uppå min timmeliga wälfärd hade den<br \/>mäst betydande influence. Med mitt<br \/>ofwanbeskrifne eländiga humeur kom <br \/>jag<br \/>