Maria Johannis
page 03

<br \/><p>sta nådestrålar til väckelse om sorgfällighet</p><br \/><p>at blifva salig. Frälsaren gaf henne af sin</p><br \/><p>vanliga stora nåd mot syndare straxt en</p><br \/><p>åtrå at så få Honom at Han ej måtte förlo</p><br \/><p>ras. Efter detta var upriktigt hoss henne</p><br \/><p>trängde det til Hans hjerta och allas som</p><br \/><p>hörde det. Det taltes för henne om ordningen</p><br \/><p>at koma til Jesum: ur djupet fly til Honom</p><br \/><p>Han är vägen sanningen och lifvet. När hon var</p><br \/><p>allena talte hon som en syndare och gladde nu (?)</p><br \/><p>Lärare. Nattetiden var hennes kropps smärta</p><br \/><p>alltid värst då ock hennes själ änu hade sit</p><br \/><p>mörker. Hon upplifvades dock genom ord om</p><br \/><p>Jesu sår och blod fick kraft då all syntes va</p><br \/><p>ra förgången och begynte tala. Hon åstunda</p><br \/><p>de ock denna natt sin Frälsares Nattvard.</p><br \/><p>Derefter gick bud. Men budet som ej anmäl</p><br \/><p>te detta utan at hon allena ville tala med</p><br \/><p>läraren blef et hinder. Jesus vände det dock</p><br \/><p>så at begäret tändes så mycket mer och at</p><br \/><p>hon äfven vart bättre prydd af sin frälsa</p><br \/><p>re till bröllopet. Samtal uppkom mellan</p><br \/><p>Läraren och henne om otron i hjertat och</p><br \/><p>huru Hon behöfte känna sin frälsare så</p><br \/><p>som Han vil känd vara: huru man miss</p><br \/><p>brukat Guds ord: med lika kalt hjerta forr gå (?)</p><br \/><p>ifrå Jesu Natvard; kors och död som dit. Dock</p><br \/><p>huru känner et dödt hjerta det. Hon rör</p><br \/><p>des och sa: hon vist icke gådt värdig til JesuNat</p><p>sta nådestrålar til väckelse om sorgfällighet</p><br \/><p>at blifva salig. Frälsaren gaf henne af sin</p><br \/><p>vanliga stora nåd mot syndare straxt en</p><br \/><p>åtrå at så få Honom at Han ej måtte förlo</p><br \/><p>ras. Efter detta var upriktigt hoss henne</p><br \/><p>trängde det til Hans hjerta och allas som</p><br \/><p>hörde det. Det taltes för henne om ordningen</p><br \/><p>at koma til Jesum: ur djupet fly til Honom</p><br \/><p>Han är vägen sanningen och lifvet. När hon var</p><br \/><p>allena talte hon som en syndare och gladde nu (?)</p><br \/><p>Lärare. Nattetiden var hennes kropps smärta</p><br \/><p>alltid värst då ock hennes själ änu hade sit</p><br \/><p>mörker. Hon upplifvades dock genom ord om</p><br \/><p>Jesu sår och blod fick kraft då all syntes va</p><br \/><p>ra förgången och begynte tala. Hon åstunda</p><br \/><p>de ock denna natt sin Frälsares Nattvard.</p><br \/><p>Derefter gick bud. Men budet som ej anmäl</p><br \/><p>te detta utan at hon allena ville tala med</p><br \/><p>läraren blef et hinder. Jesus vände det dock</p><br \/><p>så at begäret tändes så mycket mer och at</p><br \/><p>hon äfven vart bättre prydd af sin frälsa</p><br \/><p>re till bröllopet. Samtal uppkom mellan</p><br \/><p>Läraren och henne om otron i hjertat och</p><br \/><p>huru Hon behöfte känna sin frälsare så</p><br \/><p>som Han vil känd vara: huru man miss</p><br \/><p>brukat Guds ord: med lika kalt hjerta forr gå (?)</p><br \/><p>ifrå Jesu Natvard; kors och död som dit. Dock</p><br \/><p>huru känner et dödt hjerta det. Hon rör</p><br \/><p>des och sa: hon vist icke gådt värdig til Jesu<br \/>Nat</p>