tack och lof för denna undervisning af
hans heliga Anda, genom hvilken jag han
lärt känna mig såsom det osaligaste Crea-
tur, aflägsen ifrån all kärlek till Herren
min Frälsare, och oförmögen till, att skaffa
min själs salighet, död och kall för allt som
är ändligt, och främmande för Gud.- O,
käraste Frälsare! huru skall jag nog kunna
tacka Dig för den outtröttliga trohet, den
Du har bevisat mig Ditt arma barn,
då Du uppenbarade Din kärlek för mitt
hjerta, och genom Din nåd gjorde mig skick-
Lig dertill, att åter vända om till Dig, ifrån
hvilken jag så jämmerligen hade förirrat mig
och att skynda i Dina Kärleksarmar såsom
min enda tillflukt, till pris för kraften
af Ditt försoningsblod. - Jag känner väl, att
Du ännu har fridstankar öfver mig.
O! måtte jag aldrig mer förlora åtnjutande
af Din kärlek utur mitt hjerta! måtte det fast-
mer