dad syndare hem, och räknar derpå, att min
trogne Frälsare, skall antaga mig af nåd.!
Wis allt tryckande och svårt var han n
fullkomligen lugn, och hans sinne vänta-
de på Herrén i åtnjutandet af Hans
frid. - Ännu sade Han med brutna
ord några Bibelspråk, såsom t: ex: i Godhet
och barmhertighet följde mig genom lifvet,
och skola följa mig till Himmelen.”-
Hvad intet öga sett och intet öra hör,
och i ingen menniskas hjerta funnit
är, det har Gud beredt dem, som Ho-
nom älskad.-” På hans önskan sjöngs
följande vers, hvaruti han sjelf efter för-
måga instämde med: „ När jag en gång
skall sluta uti Din famn mitt lopp, os.v.
Härpå blef hans borrtgående själ i en
brinnande bön anbefalld åt Herrans välsig-
nelse. Efter bönen fortfor Han att tala
och