Johanna Maria Sörensen page 02
jag, att en stark röst ropade till mig: hos detta folket skall
du lefva och dö.- Jag vaknade och tillbragte den öfri-
ga delen af natten i tårar: Men det var då hvar¬
ken min eller mina föräldrars önskan, att jag
skulle blifva en medlem af brödraförsamlingen.
Men då min moder efter ett års tid besökte
mig, förklarade jag henne bestämt, att jag nu omöjligen kunde återvända hem. Deröfver blef hon
ganska bestört, och använde allt, för att
göra mina föräldrars hus kärt och angenämt
för mig; men jag bad henne enträget derom,
att då äfven meddela min fader dena min
önskan. Han trodde sig häruti erkänna Guds
finger, och sade:, wi vilja icke hindra hennes
lycka; Frälsaren ser längre än vi. - Men
då jag anhöll om lof i Neu¬
weld att blifva en medlem af brödraförsam
lingen, så föll lotten för mig nekande, och det
ta var beklagligtvis nästan i alla tyska försam¬
lingar - Ändteligen erhöll jag år 1786 lof att kom¬
ma till Niesky på ett försök. - Men mina förä
var ville icke gerna samtycka dertill, att låta
mig