Transcription

täckt mig men ock tillika tröstat och styrkt mit blödiga hjerta med sin kära frid. I passionstiden 1885 bekände jag den trogna Frälsaren på et apart sätt til mit arma hjerta och visade mig at det arma syndarespåret fattades mig at med alt mit elände krypa til Hans kors och vid hans sårade fötter dageligen och stundeligen tigga om pardon om en ny nådeblick om et nytt omarmande af Hans sårade händer.

Den 9 Maij 1791 behagade Frälsaren til sig kalla min k: Man. Han gick som en salig försont syndare til Frälsaren i en ålder af 78 år 2 månader. 46 år lefde jag med honom och hade sluteligen den glädjen at se honom saligt insomna som et barn i sin Frälsares armar. Sedan jag lagt hans ögon i hop föll jag på mit ansigte ned för Frälsaren och bad honom at natt och dag få vara innesluten i Hans ömma hjerta så länge han ville at jag härnere skulle vandra. Din Svett och Dit Blod lät öfver mig regna. Mig kan här i tiden ej annat välsigna ack dyrbara Svett ack dyrbara Blod.

Så långt hon sjelf.