Transcription

Den lilla Andreas Dahlgren er föd i Sveriet och Stokholm och på sit 2 dr åhr kom til sin mors moder at fostras up han hade en siuk dom som ingen wiste ret wad det war han skrijade och klagade at det werkte i hans sida wid wissa tider så man trodde det at han war bruten men des emellan war han af et quikt och böjligt sinnelag så han lett sig styra med ord ner han en dag gick i sin kamare och lekte merkte hans mor mor och moster en hastig för ändring på honom i dett att han stanna helt stilla och såg starkt up mot fönstret en lång stund och sade till sin mormor och moster ei bör taka Gud med et sådant intryk at dä honom hörde warde förskräckta och sade widare jag ser nogot wad ser du sade hans mor mor jag ser frelsaren sade han och jag ser lilla Caisa sitta hos frelsaren hon är altför waker sade han det war en liten flicka han kiende om 2 åhr gamal som nys för ut hade gåt til frelsaren jag ser och döden sade han war ser du dett sade mormoder kom hit sade han skal jag wisa dig se der er frelsaren jag kan eii se honom sade hon tag hit dit huwud så skal jag wisa dig frelsaren sade han så wende han henes huwud dit han wille och sade ser du nu neii sade hon ack sade han jag ser det du eii ser acka sade än en gång jag ser frelsaren och han er sielf dören och han låter sielf up för dem som skal koma til honom