Transcription

Då han en gång kände stora smärtor frågade han sin Moder om han intet utan at förolämpa Hans Hel: wilja tordes bedja Frälsaren at förkorta hans smärtor och snart taga honom hem till sig? Och då hon swarade honom: wänta barn hwad han will göra med dig; kan skje han will bruka dig till ett bewis till at öfwertyga dina Bröder och Systrar om den lyckan at höra en sådan god Frälsare till; sade han: Ack! Kära Moder! Jag är ju et intet och mindre än intet. Den 26 lät han så swag han war sina Bröder och Systrar komm till sig och talte med dem som en Fader med sina Barn samt förmanade dem ibland annat at sörja för deras Själs räddning och allenast i Jesu Christo söka sin lycka och Salighet. I sen mig sade han i wad för et tillstånd jag är och at jag snart skall uppenbaras för Domstolen. Wore jag nu intet försont med min Gud huru jämmeligt skulle det se ut med mig? I synnerhet tilltalte han sin yngsrte Broder som hade öfwergifwit wåra Församlingar: Jag beklagar dig af allt hjerta och råder dig wända om igjen och wända dig till Frälsaren till hwilken du redan war på wägen. Då skall du i tid och ewigheter wara lycklig; men giör du det intet så har