Transcription

något hopp om min räddning. Sedan jag om Nyårsdagen 1758 hört en predikan öfwer de orden: Herre! Låt detta Trädet stå ännu et år och kom hem föll jag på mitt an sikte för Frälsaren under en obeskrifwelig känsla af nöd och elände men derjämte et mägtigt dragande till Frälsaren och fick Honom försaken mig derom at jag wore Hans och at jag sådan som jag war och kände mig låge wid Hans Fötter; och Han förklarade mig derwid sin marter och död på et obeskrifwlig känbart sätt och lät mig i Andarom skåda sina genombor rade fötter; hwarwid jag föll uti en djup skam och blygd och kunde ifrån den tiden med större frimodighet hålla mig intill Honom. Härwid föll mig ock det språket på hjertat: Wädret blås hwart det will och och du hörer des röst och west icke hwadan det kommer eller hwart det far; sammaledes och den som af Andanom är på nytt född på nytt. Dock war mig mig Syndarepunkten ännu icke klar och det hos mig upstigande eländet förorsakade mig mången nöd. Jag wart samma år gift med min man Tunbin daren Petter Gottberg. och som jag hade den Försäkran at det war Frälsarens wilja så wände jag mig ick till Honom och Han Help mig nådigt igenom alla Hushålls beswärligheter.