Transcription

handlade om Frälsaren och hans lidande samt om

inskornas fördärf, fattade hon med upmarksam¬

het, och så länge man gaf sig tid, at tala med hanne

derom, war det hännes största förnöjelses. Sådann

samtal förekomo nästan dagel med hänne, och

hon gaf sjelf anledning der til, genom allehanda

frågor, ty saken låg ständigt i hännes minne

så at hon under sitt barnsliga lekande kom

än med ett och än med ett annat, at berätta eller

fråga derom.

Redan den tid gaf hon akt på när naturligt

folk kom uti huset, at Föräldrarne handlade

främmande med dem, och då de wille inlåta sig

med hänne, språng hon uti en wra och sade

jag bryr mig ej om dig, efter du intet der någon

tarbroder.

hännes mästa lek i 3de året war at begrafwa

lik under wersers sjungande, til des hon, wid å-

rens tiltagande, blef förbjuden; jämwäl at måla

och rita Frälsaren uti sin korsfästelse. Så

snart hon de första gångorna warit i barna¬

lägenheterna, begynte hon at hålla stunder

ibland för sig allena, ibland med sina små

systrar, som hon sett dem i lägenheterna

talte och song wersar, och hölt ibland kärleks¬

måltider, hwarwid man ofta, så at hon af

märkte det, hörde med hwad stor alfware och

grundeligt sammanhäng hon talte om hjerte-

saker, och huru man börstå i förening med Fräl¬

saren. Hon tänkte mycket djupt och hanas för¬

stånd i hjertesakar tog besynnerl til, och i alt

hwad hon, hörde, måste man gifwa hänne en

redig grund om, och så snart hon det fick, hade

hon fattat saken tydel och precis. Förr att hon

lärdt at läsa, kunde hon både Tyska och Swen-

ska wersar utantil, af hwilka hon somg

följande: Dem schweitz med dem Blut Laß

yberg