Transcription

Hon anhölt fördenskull om låf at komma till Zeist och då hon till sin glädje det fick yppade sig ännu allahanda swårigheter; men den K: Frälsaren rögde alltsammans ur wägen. Ehuru gärna hennes K: Mor-broder hade behållit henne längre hos sig så gaf han henne icke allenast sitt låf dertill \/: detsamma fick hon ock af sin K: moder :\/ utan war henne äfwen i alla mål till hennes afresa behjälpelig. Hon kom tacksam och glad hit till oss år 1764 den 22 Julii och kom år 1768 den 16 Julii för första gången med Församlingen till Jesu Lekamens och Blods åtnjutande sig till obeskrifwelig wälsignelse för sitt hjerta. Nu låg det henne mycket öfwer at hon som en arm Synderska måtte helt och hållit blifwa sin wän till glädje som för henne gifwit sitt lif i döden samt på sitt hjerta ärfara allt wad han henne föertjent och förwärfwat. Hennes Egen Rättfärdighet gorde henne esomoftast mulna stunder och hon kunde icke strax som en fattig synderska med sitt elände finna wäg till Frälsaren. Deröfwer utgjöt hon många tårar; ty hon war et troget hjerta