Moravian Lives Sweden

Tracing the History of Members of the Moravian Church in Sweden

Maria Johannis

1876 - 1800

page 02

Transcription

Maria Johannis Lefnadslopps Sista Stunder


Den 24 octob. 1800 fullbordade Systren Maria


det i Stora Åby Östergötland och Sverige. Hen


nes fader var torpare. Lungsot yppades hos


henne de två sista åren och skyndade dess in


gång i Sin Herras glädje 24 år gammal. Sista


gången hon i kyrkan begick sin Frälsares å


minelse behagade Honom nära nalkas henes


hjerta; med öma rörelser. Men såsom eljest natur


lig from och af verlden ostraflig meniska för


stod hon ej detta var låckelse till Honom: Hon


som förut hoppades vara Honom nog nära.


Henne(?oläsl.) den trofaste SjälaHerden ju närma


re det led åt henes slut i nådatiden behaga


de söka henne desto trägnare rönte och ärkän


de hon sedan nådens ljus upgick i dess hjer


ta. Isynnerhet derigenom at hon fåt smak


på Jesum i predikningar om Honom. Nu


nedlades hon på sotsängen och tänckte ej på


sin själ det läraren henne förestälde; Så väl som


nära boende rättsinniga Vänner. Den egna


fromheten gorde detta och Jesum mindre ange


lägen. Häri styrktes hon så väl som andra död


trogna sig med Guds allmenna Nåd. Man sucka


de till Jesum för henne och en oro kom straxt


öfver hene. Natten blev förskräckelig för henne.


Frälsaren är gången ifrå mig; ropade hon. Det


nyttjades at visa henne sådant var Jesu första

Maria Johannis Lefnadslopps Sista Stunder


Den 24 octob. 1800 fullbordade Systren Maria


det i Stora Åby Östergötland och Sverige. Hen


nes fader var torpare. Lungsot yppades hos


henne de två sista åren och skyndade dess in


gång i Sin Herras glädje 24 år gammal. Sista


gången hon i kyrkan begick sin Frälsares å


minelse behagade Honom nära nalkas henes


hjerta; med öma rörelser. Men såsom eljest natur


lig from och af verlden ostraflig meniska för


stod hon ej detta var låckelse till Honom: Hon


som förut hoppades vara Honom nog nära.


Henne(?oläsl.) den trofaste SjälaHerden ju närma


re det led åt henes slut i nådatiden behaga


de söka henne desto trägnare rönte och ärkän


de hon sedan nådens ljus upgick i dess hjer


ta. Isynnerhet derigenom at hon fåt smak


på Jesum i predikningar om Honom. Nu


nedlades hon på sotsängen och tänckte ej på


sin själ det läraren henne förestälde; Så väl som


nära boende rättsinniga Vänner. Den egna


fromheten gorde detta och Jesum mindre ange


lägen. Häri styrktes hon så väl som andra död


trogna sig med Guds allmenna Nåd. Man sucka


de till Jesum för henne och en oro kom straxt


öfver hene. Natten blev förskräckelig för henne.


Frälsaren är gången ifrå mig; ropade hon. Det


nyttjades at visa henne sådant var Jesu för
sta