Anna Linhult
1764 - 1772
page 05
Transcription
så skall jag bepigorna gå in och swara så slip¬
per jag at säga annat, äll det jag wet har Grund¬
Efter några weckor för sin hemgång, kom en
wakthustru, som länge warit bekant i huset,
och altid jämrade sig öfwer sitt tilstånd. Då Mo-
dren war utgången och de woro allena, sade barnet.
Moster du skulle intet så ge dig, utan ge dig
helt och hållit at Frälsaren; om du gaf honom
ditt hjerta, så kunde du bli förnögd och slippa
at altid pipa och klaga; Och när jag kommer
hem til Frälsaren, skall jag bedja honom
taga dig hem til sig. hustrun swarade: ta
nog lilla Anna, jag är gammal, och hon ärning
jag får wäl gå han förr än hon, tänk intet det
swarade hon, jag får wist gå hem förr än du;
men om det är ditt alwar at komma til Fräl¬
saren, så skall jag be honom ta dig hem til sig.
wid ett annat tilfälle, då samma hustru så
de til hänne: Lilla Anna mar wäl och härgodt,
så swarade hon: du kunde hafwa äfwen så
godt som jag.
Då de sina barnen det sista året ej hade några lä-
genheter, så klagade hon ofta öfwer det, men tro¬
stade sig dermed, at när hon kommer til Fräl¬
saren, så håller han sjelf timar för hänne.
Til Julenatten, Nyåret, Långfredagen och sin
födelse dag frögdade hon sig hela tiden hwart
är förut, wäntade derpå och räknade dagar.
na, at hon då skulle få falla ned för Fräl¬
saren tillika med barnen. På hännes sista
födelse dag, d 3 Apr: detta är, hade hon ingen
annan lägenhet, än at hännes mor lät kalla
3 af hännes sina systrar til hänne; med dem
hölt hon en lägenhet och kärleksmåltid, och
under