Transcription

Systern Maria Lovisa Haÿns

Lefnadslopp som gådt hem. Hihiut

den 22 Aug: 1782. och lämnat följande efter sig

Den fattiga Synderskan Lovisa, borde häldre

intet nämna något om sit lefnadslopp, s:ty

i anseende til det yttra, är det ock icke mack¬

wärdigt utan häldre gråta wid Jesu fötter.

men ack han har så hiertel: åtagit sig min

Siäl, at iag eij kan tiga derom; iag måste

i hiertans enfaldighet berätta för minna

aldrakäraste Syskon hwad min siäl händt

Jag är född den 22 Majjr 1724. uti Slästien

min Fader war Öfwerjägemästare uti det

Nassauiska landet. Mi mor Fader måtte för

Religion skull flykta från Öster Rike i mist

ning af sina anförwanter och gods. Jag

arma, och en af de slätaste wäsande, war af

min Frälsare älskad, så långt som iag tilbaka

kan besinna mig. Jag hadde som et litet barn

ofta helt öma känningar af hans kärlek, at

iag mången gång gik uti en wrå och grät,

och ingen Treste hwarföre. Detta låfliga den

helige andes nåde wark med mit späda

hierta är mig ännu helt nytt: wid det

tilfället, då iag lärde den första bönen, neml

Kristi blod och rättfärdighet ve då smakade och kände¬

iag något af hans kostbara blod, och fick sådane

lefwande intryck af marterlamet, at de iall

tiden igenom blifwit qware. En gång fickiae

på et undersamt sätt en H:hutisk läro bok i händerna