Transcription

starkare fick kanna mitt grundförderf, så började

jag tro, att Frälsaren hade vändt sin hand ifrån mig och

att Han ej mer hörde mitt rop. Efterhand förlorade jag

allt förtroende till honom. Otron vann hos mig öfverhan-

den, till den prad, att alla i mina barnaår gjorda erfaren-

heter af Frälsarens kärlek ville synas mig som bländ-

värk och inbildningskraftens toma spel, men som likväl

alltid ånyo upplyste min väg som klartindrande stjernor

och lyckligt bevarade mig för förtviflan. Ofta längtade

jag i denna mörka tid efter, att förtroende fullt kunna nal-

kas Frälsaren med den tidigt vanda barnsligheten, men

så väl blef det mig tyvärr icke mer, emedan otron och

andra orena böjelser i mitt förderfvade hjerta gjorde mig

modlös och skygg för Herran. Så irrade jag tröstlös, och

råkade på farliga afvägar tills det efter mångfaldiga

fåfänga försök lyckades för min själstrogna vän, att ge-

nom sin kärleksallmagt och djupt förodmjukande me-

del åter bringa mig tillbaka till sig. Isynnerhet betjente

sig Guds Ande af en utomordenteligen uppbyggelig pre-

dikan öfver den text om Cananeiska Qvinnan föratt

göra mig uppmärksam på det som fattades mig. Han

kom under denna predikan mitt hjerta kraftigt nära

och jag fattade straxt det allvarliga beslut, att så än-